Jag har övernattat en gång i slutet av 70-talet, på väg till Provence, men minns inte så mycket av staden från den gången. Jag tror vi kom fram sent på kvällen och kanske åt en middag och gav oss iväg dagen efter.

Eftersom så många pratat gott om Lyon kände vi att vi måste åka dit. Men att komma till Lyon en söndag var visst inte så bra. Väldigt många butiker och restauranger är stängda och flera restauranger var även stängda på måndagar.

Den här dagen var det väldigt varmt och luften stod stilla. Vi bokade ett hotel (Okko Hotel) på samma sida av floden Rhône som stationen ligger på, men precis i anslutning till floden och en av broarna som leder över till stan.

Hotellet erbjöd lite småplock i deras lounge, så vi slog oss ner och tog ett varsitt glas vitt vin innan middagen.

Vi hade kollat upp ett par ställen som var öppna just den här kvällen, men de såg inte så roliga ut eller så kändes kvällens meny lite tråkig, så vi promenerade runt stan för att hitta något gott och gärna inte ett ställe fullt av turister. Men det var inte det lättaste en söndag.

Till slut började klockan bli ganska mycket så vi slog oss helt enkelt ner på ett ställe (Café 203) där det kanske kunde finnas något gott.

Vi beställde en råbiff och ett ankbröst. Men råbiffen var mixad och klar och smakade som om de haft bostongurka i den. Den pommes frites som serverades till var väldigt trist.

Ankbröstet var ganska segt och trist och vissa bitar kanske lite väl röda. Så maten var inte någon speciellt rolig upplevelse i Lyon tyvärr. Men hade vi kommit en annan veckodag så hade vi säkert hittat en restaurang med riktigt bra lagad mat.

Det blev givetvis en flaska Côtes du Rhône till maten och jag tror vi helt enkelt valde husets vin.

Vi får antagligen ta oss tillbaka till Lyon en annan gång och i så fall inte en söndag.

10cc sjöng om ”One night in Paris”, men vi valde att stanna två nätter.

När vi sökte upp vårt hotell på hotels.com hade priset ökat med 700kr, så vi hade väl tur som lyckades få det till ett bättre pris.

Nu letade jag upp ett nytt hotell som låg lite längre österut mot Republique – Taylor Hotel. Det fick vi för ett väldigt bra pris också. Kostade typ 1.300kr för en natt. Dessutom ingick drycken som fanns i minibaren (två flaskor vatten, en äpplejuice och en Cola).

På vägen till hotellet stannade vi till och köpte en varsin Pain chocolate. Sedan gick vi till ett café på Rue St Denis och tog en cappuccino och en kopp thé.

Vi gick bort till vårt nya hotell för att ställa in väskorna, och det visade sig att vi kunde checka in på rummet redan nu! Det var ett väldigt bra hotell med trevlig personal. Mycket prisvärt (i alla fall till det pris vi lyckades få).

Sedan gick vi västerut för att ta oss till Pigalle och Montmartre. På vägen dit fick jag syn på H&M där jag ville köpa boxershorts. Att promenera i storstad när det är otroligt varmt med vanliga kalsonger är inte så bra. Det blir lätt skavsår på låren och jag lyckades hitta dessa i sista stund. Dock märkte jag senare på kvällen, när vi var tillbaka på hotellet, att mitt 5-pack med boxershorts i storlek medium hade ett par i storlek XL. Givetvis var det just det paret jag testade först på rummet. Trodde då att fransmännen kanske har ett annat mått på sina medium, men som tur var hade jag i alla fall fått 4 i rätt storlek.

Efter H&M rörde vi oss uppåt mot vårt mål och passerade Pigalle och stannade till framför Moulin Rouge.

Vi gick långsamt upp för backarna till Sacre Coeur och det var en väldigt varm dag. Men med några flaskor vatten i väskan blev det inte lika kämpigt. Men det tog på krafterna en varm dag som denna.

På vägen ner tog vi en paus ock köpte en varsin lite Quiche som vi åt på en parkbänk. Därefter satte vi oss ner på en servering och köpte en varsin Aperol Spritz till överpris (€7.50/st). Dessutom var det en geting som smög in under min skjortärm och lyckades sticka mig när jag försökte vifta bort den.

Den här kvällen ville vi gärna äta något typiskt franskt på någon skön, charmig bistro. Vi vandrade runt och letade, men lyckades aldrig hitta något som kändes rätt.

Efter ett tag var vi väldigt trötta i benen efter dagens långa promenader (totalt 32 839 steg denna dag) och vi bestämde oss för att sätta oss ner på ett ställe och äta lite kallskuret och dricka en Aperol Spritz.

Det blev en ganska stor tallrik med lite gott och blandat så vi var nu inte så hungriga längre. Därför valde vi att slå oss ner på ett ställe och bara äta en Sallad Nicoise och en rätt med purjolök. En flaska rött och en flaska vatten. Avslutningsvis en hemlagad citronpaj med god maräng på toppen.

Under måltiden dök det upp fyra dansare som drog igång en liten uppvisning framför vårt bord. Sedan var det dags att promenera hem denna varma kväll i Paris. En stad man bör besöka lite då och då, men det är nog roligast att hålla sig borta från de ”tjusiga” delarna av stan. Det finns så mycket mer att se.

Nu var det dags att resa vidare och vår plan var att försöka ta oss till Paris. Dock visade det sig att alla platsbiljetter var slut.

Vi lyckades istället skapa en ”egen” väg med ett tåg från Antwerpen till Kortrijk. Där blev det byte av tåg och sedan vidare till Lille i Frankrike.

I Lille fick vi en liten paus på ca 1 timme innan tåget gick till Paris. Men då krävdes också platsbiljett, vilket inte behövs i Belgien.

Efter ca 1 timme anlände vi Gare Nord-stationen i Paris och under resan hade vi bokat ett hotell i närheten.

Vi knallade ut på stan och gick läng Rue St Denis, som låg runt hörnet. Där fanns det många caféer, barer, grönsakshandlare, m.m.

Massor med människor och en skön stämning. Vi slog oss ner på något ställe och tog ett varsitt glas rosé, vi var ju i Paris!

Senaste gången vi var i Paris (om man räknar bort en flygresa till Paris, då vi bara körde bil förbi stan på norra sidan) så var det 11 år sedan vi var här.

Paris är en härlig stad med många sköna människor, i alla fall i de delar vi höll oss till.

Den här kvällen bestämde vi oss för att äta middag på La Coupole som vi även besökte förra gången, dock var det inte alls samma klass på maten denna gång.

Vi åt löksoppa till förrätt och till varmrätt blev det Entrécôte och Oxfilé. En flaska Bordeauxvin och en flaska vatten.

Efter maten gav vi oss iväg till en bar som spelar jazzmusik. Dag Häggqvist, som tipsat oss om flera bra ställen och även inför vår förra resa till Paris, hade då tipsat om Rosebud. Dock var vi aldrig där förra gången.

Nu blev det en varsin drink vid bardisken och här var det en avslappnad, skön stämning.

På vägen till middagen regnade det under några minuter, men nu när det var dags att promenera hem, hade det lugnat ner sig. I Latinkvarteren stod det ett 50-tal unga och dansade till musiken från någon anläggning någon verkade ha med sig. Förbipasserande människor gav sig in i mängden och dansade.

När vi gick över bron (Pont Marie var det nog) hörde vi musik nere i vattnet. Där låg det någon servering längs floden Seine och massor av människor dansade till gamla 80-talshits (Barbie Girl, I’m Blue, m.m.).

När man går runt i de här områden i Paris så kan man bara älska den här staden. Det är en avslappnad stämning och sköna människor. Vi rörde oss inte alls i områdena kring Eiffeltornet eller den delen av stan under den här resan. Nu var vi mest norr om Notre Dame.

Dag två funderade vi på att stanna i Bryssel för att se mer av staden, men vi valde att kicka igång vårt Interrailkort (22 dagars) och bege oss till Antwerpen istället. Vi hade ju redan sett de ”vanligaste” turistattraktionerna kvällen innan.

Vi tog en promenad från vårt boende till Bryssel-Nord. Runt stationen var det väldigt många missbrukare och ganska smutsigt, i alla fall den väg vi anlände stationen.

Tågresan tog ca 30 minuter och i Antwerpen är den gamla stationen väldigt vacker. Därifrån tog vi en promenad med våra rullväskor in till centrum där vi hade bokat vårt boende. Hotell O, precis vid katedralen låg väldigt centralt och där fick vi lämna av våra väskor.

Vi tog en promenad runt stan och kände av stämningen. Redan nu kändes Antwerpen bättre än Bryssel.

Just den här dagen var det dessutom Belgiens nationaldag och någon festival skulle börja dagen efter (Tomorrowland Festival), så många ungdomar från hela världen gick omkring på stan omsvepta i sitt lands flagga.

Vi promenerade en bit norrut och där hade vi läst ett tips om ett ställe som var värt att besöka. Längs vattnet såg vi skylten på håll – Paniek. Vi gick in i en lokal som verkade vara både en bar, en lagerlokal och utrymme för några hantverkare. Lokalen var utsmyckad med gamla prylar och var en kul upplevelse. Det var en skön stämning, både från de som jobbade i baren och många av besökarna.

Efter vårt besök på Paniek promenerade vi några meter längre bort och hamnade på ett ställe som bl a serverade musslor. Är man i Belgien så måste man ju äta musslor.

Det här stället var någon slags fusion mellan dansk och asiatisk mat, och musslorna var goda.

Resten av kvällen promenerade vi runt i stan och avslutade med en varsin öl på en utomhusbar i en av gränderna vid katedralen.

Vi landade i Bryssel vid 19:30 och hade förbokat boende i Scharbeek som ligger i norra delen av stan. Det var väldigt svårt att hitta busshållplatsen och killen vid informationsdisken var inte till någon större hjälp. Efter att ha fått en beskrivning från en halvpackad gubbe i DHL-kläder bestämde vi oss för att ta en Taxi istället.

En attacksocial chaufför som babblade på om allt. Taxin kostade ca €27 och enligt chauffören var detta ett tjusigt område tidigare, men nu bodde det mest invandrare här (enligt honom verkade inte det vara så bra). Han meddelade oss att vi inte borde gå under tunneln framför oss och att området inte är så säkert kvällstid.

Rummet var nytt och fint. Men vi gav oss ut runt hörnet och tog en lokalbuss till centrum. Vi gick förbi Grand Place som var väldigt vackert med all belysning på byggnaderna under kvällen.

Sedan gick vi förbi Manneken Pis, som vi undrar varför alla, inklusive vi, vill titta på. En väldigt, väldigt liten staty som alla fotograferar.

Istället valde vi att gå till ett ställe precis intill som serverade öl. Fantastisk inredning och en skön stämning.

Vi tog två ”vanliga” små glas öl, men sedan provade vi på två lite mer ”vågade” sorter. Bland annat deras egna som servitören öppnade vid bordet med en liten smäll och sedan hällde han upp den långsamt i glaset. Kvar blev det ca 6 cl jäst som han hällde upp i ett nubbeglas. Därefter skulle man fylla på med lite jäst efter ens egen smak.

Efter kvällens öl blev det Pommes Frites med såser. Därefter tog vi lokalbussen hem till norra delen av Bryssel.

Då var det dags för tågluff 2022. För att slippa den långa resan genom Sverige och alla byten i Danmark, då tågen inte längre verkar åka med färjan till Tyskland, så valde vi nu att ta flyget från Bromma till Bryssel. Sedan utgår vi därifrån.

Vi vaknade i Great Yarmouth och tog oss ner till frukosten. Där möttes vi av Ian (antagligen gift med Dawn som vi mötte när vi checkade in). En typisk engelsk farbror som stod och skojade med frukostgästerna på engelsk vis. Men efter en stund lämnade han gästerna ifred föra tt gå in och titta på nyheterna på tv.

Vi tog en liten annan väg till stationen denna dag för att se lite mer av den lilla byn, som visade sig vara mycket större än vi sett kvällen innan. Plötsligt såg vi en hel del butiker längre upp mot tåget och här hade människor i byn vaknat till liv och börjat sin vardag.

När vi kom fram till stations såg vi en buss utanför som flera resenärer klev ombord. Vi frågade om bussen gick mot Norwich och det visade sig vara en extrainsatt buss som tågföretaget satt in eftersom de inte hade tillräckligt många vagnar för alla. Så nu blev det en busstur från Great Yarmouth till Norwich.

I Norwich bytte vi sedan till tåg mot Birmingham som vi hade bestämt för att resa till denna dag. Vi tittade lite på väderkartorna och vilken typ av boende som fanns på olika orter och nu verkade Birmingham hamna rätt för oss. Vi klev på tåget i Norwich och bytte tåg i Peterborough.

Nu var vi plötsligt i Englands näst största stad. Staden där medlemmar i Duran Duran föddes och även Jeff Lynne och Roy Wood och en hel del andra musikanter har sitt ursprung i den här trakten.

Tyvärr har man börjat med en hel del moderna byggen i staden och en stor del av citykärnan kändes som en byggarbetsplats och vi bodde verkligen mitt i stan. När vi checkade in på hotellet så möttes vi av en väldigt tråkig receptionist som knappt log eller hälsade. Vilken kontrast mot det härliga paret i Great Yarmouth. Vi kände direkt att vi kanske skulle satsa mer på B&B istället för hotell.

Vi promenerade ner till kanalen i ett nyrenoverat område som man placerat varenda restaurangkedja man kan tänka sig. Det engelska folket verkar gilla att äta sin mat på restaurangkedjor, men vi föredrar att hitta de lokala små guldkornen. Men här var det väldigt svårt. Det fanns helt enkelt bara kedjor i det här området. Men det är mysigt att sitta vid kanalerna i England och speciellt alla de Narrowboats som glider förbi i kanalerna.

Nu hade Carolyn Googlat fram några bra platser (hon är väldigt bra på att hitta de där extra bra platserna i sitt Googlande). Så nu tog vi oss lite utanför stadskärnan till ett område som heter Digbeth. Här hade man byggt om gamla hus och innegårdar till sköna krogar och barer. En av de rekommenderade barerna kändes lite trist med folk som var lite extra tjusiga och då tycker jag det blir lite trist. Vi valde istället ett ställe snett över gatan där man ställt upp containers runt något som kanske varit en parkeringsyta eller kanske där det tidigare stått ett hus. Alla väggar var containers och där inne serverade man drinkar och i något hörn verkade man tillaga någon BBQ-mat. Men vi valde sedan att gå vidare i området och avslutade istället med en pizza på något modernt ställe med fin inredning. Dock var inte pizzan lika god som den såg ut, men helt ok för denna kväll.