Kanalbåt i England/Wales – dag 1

Jag köpte en julklapp till mina barn (inklusive en sambo) och barnbarn och min egen sambo. Det blev en resa med kanalbåt på Llangollen. Vi försökte hitta en passande vecka och sedan bokade jag flyg och kanalbåt under mellandagarna. Vi bestämde oss för första veckan i juli, precis innan skollovet i England börjar.

Tidigt morgonflyg från Arlanda med kort mellanlandning i Köpenhamn och sedan till Manchester.

På Arlanda var det riktigt kaos med endast ett fåtal incheckningsdiskar öppna. SAS hade knappt någon personal på plats. Ingen personal vid maskinerna där man hämtar sina bagagetaggar (då hade vi redan försökt checka in online dagen innan, men de hade något problem med websidan, så man undrar ju varför de inte kallar in extra personal när det blev extra struligt på Arlanda).

Vi skrev ut våra boardingpass i maskinen, men fastnade när barnbarnen hade dubbla efternamn och ingen vuxen hade samma dubbelnamn. Så vi försökte hitta någon att fråga vid incheckningen, men det var bara två diskar öppna och en kö som ringlade sig långsamt genom terminalen. Skulle vi stå i denna kö så skulle vi helt enkelt missa planet. Det förstod vi ganska tidigt (vi var ändå på Arlanda i god tid).

Till slut hittade Carolyn någon som precis kom till jobbet och frågade snällt om hon kunde hjälpa oss att checka in barnen (3 och 5 år unga). Den snälla SAS-anställda skulle bara kolla vilken position hon hade denna dag och klev sedan snabbt ut till en disk och ordnade upp allt åt oss.

Hampus och jag hade redan checkat in bagaget och börjat gå mot vår gate för att se om vi behövde styra upp något där. Men nu löste det sig i sista stund och Carolyn, Jackie, Yoroh, Desmon och Nomie kom i full fart fram till piren och vi kunde gå ombord. Nu blev jag lite lugnare.

Vi fick våra platser och det var väl dags att rulla ut på plattan, men en person (som tillhörde Rosa Bussarna) hade visst fått någon annans boarding pass, så det blev försening. Man var tvungen att hitta den person som hade förväxlat sitt boarding pass och ingen av förstod varför det skulle ta sån tid. Den person som fortfarande stod med ett felaktigt boarding pass utanför måste väl kunna se vilket namn det gäller och bara hitta denna person ombord, men tiden tickade på och kabinpersonalen började leta bland folk istället för att bara pricka av alla. Nu började jag känna mig stressad igen. Skulle vi missa vår flight i Köpenhamn (vi hade mindre än 1 timme på oss att byta där).

Till slut lyckades de på något sätt få ombord denna sista person och vi kunde lyfta. Men det blev stressigt i Köpenhamn och vi lyckades i alla fall hinna fram i tid.

I Manchester visade det sig att barnvagnen hade kommit bort, så vi fick börja med att anmäla ett försvunnet bagage. En vagn som skulle vara bra att ha om vi stannade till någonstans längs kanalen där Nomie kanske inte orkade gå eller behövde sova. Men nu var det alltså ingen vagn som dök upp på flygplatsen.

Jag hade bokat en minibuss i förväg via http://www.crewetaxi.co.uk

Vi blev hämtade på flygplatsen av vår chaufför till Wrenbury där vi skulle hämta båten. Jag valde Wrenbury som start eftersom våra vänner Stefan och Patricia hade gjort samma tur några år tidigare. Börjar man i Wrenbury så får man även några extra slussar och broar, vilket gör resan mycket roligare. Hade vi valt en annan ort att börja vår resa så hade resan inte alls blivit lika omväxlande och perfekt.

Vi hyrde båten (Greater Spotted Eagle) från http://www.abcboathire.com

Eftersom vi bokade så långt i förväg fick vi också en ”early booking”-rabatt. Men bokar man inte i god tid så är det stor risk att det inte finns någon båt. Många bokar sin semester på kanalerna långt i förväg. Dessutom ville ju vi ha en båt med plats för 7 personer och 2 badrum. Då finns det inte så många båtar att välja mellan.

Vi anmälde oss i receptionen och fick en genomgång av hur slussarna fungerar. Man sköter nämligen dessa helt själv i Llangollen. Vi fick se en kort DVD och därefter var det dags att packa våra väskor på båten.

Jag hade även bokat utkörning av en del mat till båten i förväg och dessa dök upp med en chaufför som bar alla våra kassar fram till båten. Jag hade frågat alla vad de ville ha innan jag beställde. Det blev bl a ägg, mjölk, frukostbröd, yoghurt, kaffe, juice, köttfärs, kyckling, nachos, chips, öl, vin, shampoo, tvål, toapapper, hushållspapper, kalkon, bananer, lök, vinäger, pannkaksmix, ketchup, sylt, sallad, gurka, halloumi, ost, grädde, bacon, smör, m.m.

Allt beställdes från https://groceries.morrisons.com/webshop/startWebshop.do

Utkörningen kostade bara några pund och båtuthyraren meddelade oss mellan vilka tider de kunde köra ut så det passade oss bäst. Det gick att välja utkörningstid när man hade beställt all mat. Otroligt smidigt, men vi stannade även för att köpa mer mat längs vägen.

Nomie, Desmon, Yoroh, Jackie, Staffan, Carloyn och Hampus vid Whitchurch Marina.

Vi fick båten runt lunch, eftersom vi var lite tidiga. Då fick vi också en genomgång av hur man sköter båten.

Längst bak finns ett roder som man styr med. Eftersom båten är väldigt lång och man styr längst bak så måste man alltid ta ut svängarna och hålla uppsikt långt fram. Drar man spaken åt vänster så svänger aktern åt vänster, drar man till höger så svänger den åt höger, men fören ligger alltid kvar i samma position. Därför ser man hela tiden till att man placerat fören där man vill ha den innan man kör in i t ex en sluss eller en tunnel, men även när kanalen svänger.

Till vänster om rodret finns en spak som bestämmer om man vill färdas framåt eller bakåt. Bakåt är det väldigt svårt att styra båten så den används väldigt sällan. Man för spaken lite framåt tills båten börjar röra sig framåt och det är max 4 knop som gäller i kanalen. Passerar man båtar som lagt till så är max fart 2 knop. Så man färdas aldrig snabbare än lite snabbare gångtempo. Längs kanalen träffar man på folk som är ute och promenerar och ofta går de ikapp båten. Dessutom hälsar alla på varandra, så det blir en hel del ”Good morning”, ”Hello”, osv längs resan till båtar man möter eller folk som promenerar.

Vid rodret kunde man sitta längs kanterna och umgås med den som håller i rodret. Här finns även en oljeskruv som man skulle dra åt varje kväll när man lägger till. Det finns även en lucka ner till motorutrymmet och propellern. Vi kontrollerade även propellern varje kväll för att se att inget hade fastnat, men det gjorde man på någon minut.

På vår båt hade vi två enkelsängar på varsin sida i utrymmet längst fram. Där fanns även en ”bunk bed” som fälldes ner från väggen. Denna använde vi som förvaring av väskor, eftersom Desmon och Nomie delade plats i dubbelsängen med Jackie. I enkelsängarna sov Hampus och Yoroh.

Här sitter Nomie i fören och kollar mobilen. Båda barnen fick flytvästar av båtfirman.

I fören fanns det även plats att sitta under resan och här framme hörde man ingenting av den tysta motorn. Här kunde man sitta och bara glida fram helt tyst längs kanalen. Ibland fick de som satt längst fram varna den som styrde om det dök upp någon båt runt nästa kurva eller om man var för nära någon kant. Men några kantstötar blev det lite då och då och ibland gick vi även på grund när man försökte hålla sig undan för någon båt. Men då var det bara att trycka ut båten med diverse hjälpmedel som låg på taket. En gång fick vi hjälp av en snäll man på land som tog en av våra tampar och drog oss loss samtidigt som vi gasade väldigt långsamt (annars hade propellern bara borrat oss djupare ner i gyttjan och gjort det svårare att komma loss).

Garderoberna som finns på båten är väldigt trånga, så det är bäst att ta med sig mindre mjuka väskor eller små kabinväskor för att få plats med packningen på båten. Och man behöver ju inte ta med sig några finkläder. Man får antagligen försöka tänka husvagnssemester (även om jag aldrig varit på en sådan).

Efter det första rummet låg det ett badrum med dusch och i nästa rum fanns en dubbelsäng där Jackie och barnen sov. Nästa utrymme var ännu ett badrum med dusch och sedan hade vi vårt kök med gasspis, mikrovågsugn och ett litet kylskåp med frysfack. Sedan hade vi vår salong/matbord. På kvällarna gjorde man om bordet till en säng och soffan vid matbordet blev då, tillsammans med bordet, en dubbelsäng för mig och Carolyn.

Här fanns även en TV, som vi aldrig använde, och så fanns det även WiFi på båten när man befann sig i bebodda trakter med signal.

Första dagen körde vi, enligt båtuthyrarens rekommendationer, som vi hade laddat ner hemma, bara ett par timmar. Mest för att känna på båten och lära sig hur man styr längs kanalen. Vi fick även känna på ett par slussar och någon bro som skulle vevas upp. Vevar som passade slussarna och broarna fick man med sig på båten och varje gång fick en eller två personer hoppa av för att förbereda när vi skulle passera.

Hampus och Yoroh sitter och njuter av landskapet på taket under vår första dag på båten.

Vi förtöjde båten med de speciella förtöjningskrokarna som fanns ombord. De hade, på de flesta ställen, ett smidigt system för att förtöja båten. Men vi hade även med metallpinnar som kunde bankas ner i gräset längs kanalen och förtöja båten i dessa.

Första stoppet blev innan slussen vid Willeymoor Lock där vi stannade för att äta middag på Puben som öppnade klockan 18:00. Vi var lite tidiga, så barnen fick lite tid att springa av sig i lekparken vid Puben innan de öppnade. Här blev det snabbt ganska mycket folk från området och även från några båtar som hade lagt till för natten. Efter maten drog vi oss tillbaka till båten och spelade lite spel under kvällen. Alla var väldigt trötta efter en lång resa som började runt 3-tiden på natten för att ta sig till Arlanda.

Krakow

Då blev det plötsligt en liten weekendresa till Krakow. Lite grått och regnigt denna första dag.

Börjat med en promenad i de judiska kvarteren. Ätit dumplings och råbiff på en liten krog som även lyckats ta sig in i Guide Michelin.

Det blev även en liten starköl till maten och så bjöds vi på en liten vodka med plommon efter maten.

Prisvärt mellanmål. Notan slutade på ca 150kr för två personer.

Stanna till

Det var fritt fram att stanna till nästan var man ville längs kanalen. Vi fick några spett och en slägga som förvarades i aktern som vi slängde iland när det var dags att lägga till.

Plötsligt såg jag en skylt med vinprovning längs kanalen och bad Stefan lägga till. Han styrde in båten och Patricia och Carolyn hoppade iland i fören och jag hoppade iland i aktern och där surrade vi fast båten och promenerade bort till vingården för att se vad de hade att erbjuda.

img_1029

Vi provsmakade några olika viner och köpte nog med oss en flaska vin (mest för att vara artiga mot den trevliga ägaren som visade oss runt).

Nu var det dags för mig att ta tag i rodret och Stefan knallade runt på taket och tittade ut över vindruvsfälten längs kanalen.

img_1043

Vi passerade inte så många tunnlar under vår resa, men de vi såg var väldigt vackra.

img_1058

Chocolat – ja, vad säger man…

img_1066

Andra kvällen anlände vi till Bezier som ligger intill Medelhavet. Vi klev av på höjden ovanför slussen som hade stängt för dagen och tog oss in till stan med lokalbussen. Det blev en promenad på stan och sedan lite kallskuret och vin innan middag på en liten krog vi blev rekommenderade att besöka.

Sedan försökte vi få tag i en taxi, vilket inte var det lättaste sent på kvällen, för att ta oss tillbaka till båten.

img_1074

img_1077

img_1084

Skit i kanalen

Vi fick ju även lära oss av uthyraren att vi inte behövde tömma någon tank för avloppet, eftersom man, i Frankrike, får tömma avloppet direkt ut i kanalerna. Så där spolade vi vårt toalettsystem i båten, rakt ut i vattnet som vi tuffade fram i. Inte en kanal man skulle tänka sig ett litet dopp i en varm dag. Även om det nu var riktigt varmt (runt 27 grader i skuggan varje dag) så ville man inte ens doppa tårna i kanalen.

img_5588

Men man fick bara spola ner saker som passerat kroppen. Saker man redan hade ätit innan.

Givetvis fick vi alla vara med och styra båten lite då och då. Man har en spak längst bak som gasar framåt eller bakåt. Man kör väldigt långsamt (ungefär i promenadtempo) och styr båten med ett roder i aktern.

Det gäller att styra långsamt i god tid för att båten ska hamna rätt. Så man står där bak och håller blicken framåt och styr långsamt fram genom den vackra, slingrade kanalen.

Jag letade efter den allé som jag set på ett flertal bilder innan vår resa, men det visade sig att väldigt många av de träd som växer längs kanalen hade angripits av någon ond svamp. Därför höll man nu på att såga ner de flesta träd längs kanalen och brände rötterna för att inte sprida smittan och därefter planterade man nya träd. Detta såg vi på flera ställen under vår vecka längs Canal du Midi.

Kanske ville inte träden leva i detta skitiga vatten som var fyllt av alla tursiters avlopp som spolades ut dagligen i kanalen.

img_1016

img_1018

2-2

Staffan och Stefan eller kan det vara Monsieur Staphan och Monsieur Stephan? Jag tror det är bröderna Pastis.

4

Öl eller rödvin? Patricia valde i alla fall en fransk öl och Carolyn smuttade på ett glas lokalt rödvin. Dock råkade just detta glas hamna i kanalen när det gungade till (och ytterligare ett dagen efter). Men vi köpte två nya, finare glas som förlåt till båten.

Storhandla och ge oss av

Efter en hotellnatt i en liten by i närheten av Le Somail (där vår resa skulle börja) var det dags att handla lite basvaror och några maträtter vi kunde överleva på i båten (om vi inte skulle hitta någon butik någon dag under vår 7 dagar långa resa längs Canal du Midi).

Hotellet var otroligt charmigt och det engelska paret som driver hotellet var otroligt gästvänliga och hjälpsamma.

http://www.les-volets-bleus.com

img_0977

2

Petit déjeuner (frühstück på franska)

 

Vi tog oss till båten och träffade det trevliga paret som hyr ut Narrowboats på http://www.minervoiscruisers.com

Vi hade hyrt en Midi Explorer 4 med två dubbelsängar, en toalett med dusch och ett litet kök med spis, ugn, kyl och handfat. Det fanns även en kombinerad soffa/bäddsoffa (om man skulle vara flera personer), men det kändes som om 4 personer var ganska lagom för denna båt.

Därefter tog vi oss till utkanten av byn Le Somail och handlade på Intermarché. Det blev flaskor med vatten och vin och baguetter och pasta och ostar och kallskuret och grönsaker och massor av andra godsaker. Vi packade bilen och tog oss sedan till båten för avfärd österut längs Canal du Midi.

img_0984

img_0986

img_0987

img_0988

img_0993

Givetvis hade jag och Carolyn köpt en uppsättning randiga tröjor och scarfs till oss alla.

img_0998

Stefan som hade kört en liknande båt med Patricia året innan i England, fick börja att sköta rodret.
Stefan styrde med stadig och van hand vårt 14 meter långa skepp i långsam takt fram genom kanalen.

img_1001

Bromma Airport

Då är vi på plats. Fyra personer denna gång. Flyg till Toulouse via Bryssel och sedan hyrbil till Le Somail.

Efter en övernattning blir det dags för att hämta ut vår båt och tuffa iväg. Vi har ännu inte bestämt vilken av de föreslagna rutterna vi ska ta. Vi hade först spetsat in oss på rutt nr 3, men inser att 40 slussar kan bli lite jobbigt, så vi kanske väljer rutt nr 1 med 20 slussar och massor av vackra vyer!

Canal du Midi

På torsdag flyger vi tillsammans med Stefan och Patricia till Toulouse och sedan blir det en vecka på en gammal engelsk kanalbåt på Canal du Midi. Detta är något jag längtat efter i många, många år. Något vi länge önskat få uppleva… och nu är det dags.

Ingen roadtrip, men en boattrip…

canal-du-midi-22

London by night

Sista kvällen på vår resa blev givetvis London.

En lång promenad med tomma magar gick vi ca 40 minuter för att ta oss till Chinatown. Det blev crispy sea weed, crispy duck, beef Szechuan och Tsingtao att dricka på Lido, Gerard St.

Sedan blev det barhopping på olika Pubar och barer i området.

På en av Pubarna i Covent Garden var ljudnivån på de babblande besökarna så stark att jag var tvungen att mäta. Db-mätaren visade värden likt en motorsåg.

Sedan fick vi uppleva den underbara Puben Mr Fogg’s Tavern. Många av gästerna var utklädda i tidsenliga kläder som om de befann sig på en resa runt jorden på 80 dagar med Phileas Fogg. Dessutom var det en pianist på plats som fick alla att sjunga med. Och mitt i allt detta stod vi och bara njöt. Carolyn drack en Aperol Spritz och jag passade på att njuta av en Gin & Tonic.

London är en otroligt skön stad.

Ljudnivån inne på en av Pubarna vi vandrade in på. Då var det alltså bara pratande människor i lokalen – ingen musik. Dom pratade högt. Men det var underhållande.

Bath

Bath var väldigt fint. Vi tog oss först till Peter Gabriels studio i Box utanför Bath. En väldigt vackert belägen studio med en liten bäck som flyter inne på området. Sedan gick vi förbi det lokala Korpenlaget som spelade fotboll några hundra meter bort.

Inne i Bath promenerade vi runt och hittade sedan en gratis guide som visade oss runt stan och levde helt enkelt på sin dricks. Han visade oss det vi behövde se och vi var mycket nöjda med hans lilla tur.

13661972_1246401832045660_1589107366416464890_o

Ja, det är vi som står och nästan gömmer oss längst bak. Huset bakom oss ligger högt upp på en kulle och där hade visst John Cleese nyligen köpt sig ett boende.